Jag sa jag brukar ha ont i ena axeln relativt regelbundet och jag var (är) lite stel så han höll och vred lite och det gjorde lite ont där han satt tummen, så det sa jag. Då sa han det kunde ha gått in i leden. Jahapp, tänkte jag. Men det brukar ju gå över, så han verkade inte så orolig. Hoppas inte jag behöver vara det heller. Men det är ju bra att veta att det hänger ihop med artriten och inte är musarm eller något.
Han skrev ut mer betnovat till hårbotten och så en salva (lack?) till min nagel om den skulle börja krångla igen. Annars har jag salva till ev hudutslag och jag har fått orudis (ja ja ja, jag vet jag inte vill använda dem men totalt har jag nog använt dem en fyra fem ggr. Faktiskt!). Så det var väl inte mer godis (hrm) jag behövde.
Så var det så dags för 10000-kronorsfrågan: Ansåg han att jag har psoariasisartrit eller inte? Jodå, det har jag, men i en lindrig form och den gäller framförallt senfästena. Suck, jag vet inte om jag ska vara nöjd (för att han sa det han inte skrivit i journalen) eller om jag ska vara ledsen över diagnosen.
Jag kan inte gå till dessa båda reumatologer parallellt, det begriper jag också. Tänkte ge den andra läkaren ett besök till och se om han är lika negativ och ohyfsad och tycker jag bör bita ihop, eller vad som händer. Kanske har jag "tur" och har skitont när jag ska dit... *galghumor*
