torsdag 14 april 2011

Mår dåligt

Nu har jag och killen bråkat och haft oss så det har blivit sena kvällar och därmed dåligt med sömn. Dessutom är det första veckorna på nya jobbet och allt känns som kaos i mitt huvud.

Så gissa vad - nu har jag igen INBILLAT mig att jag har ont.
Jag är stel, öm, trött, håglös...

Har tagit en alvedon nu och hoppas må bättre. Hoppas inte det tar fart nu. Känns så fel att bara uthärda det då.

Jag har också haft ont i min häl såsom förra läkaren sa att man kunde ha med artrit. Inbillar jag mig det också?!

Förresten så fick jag ett brev igår från förra reumatologen och då har systern ställt in läkarbesöket IGEN. Det är inte en enda gång som jag har gått på utsatt tid. Jag hade tänkt ställa in läkarbesöket men ville se om de skulle flytta tiden. Jag kan ju inte gå hos två reumatologer. Mycket riktigt så kom det ett brev idag, och den planerade tiden är på måndag så de är rätt tight ute som vanligt. Måndagstiden var dessutom en tid som kom till då de ställde in en tid i höstas. Ny tid? I SEPTEMBER! Det är ett SKÄMT.

Så antingen gå till den där reumatologen som tror jag har artrit fast inte skriver det i journalen och som ställer in tider. Eller gå en gång om året till en reumatolog som säger att jag "bara" har värk och bör bita ihop.

Suck...

4 kommentarer:

Fefanfefan sa...

Första veckorna på en ny arbetsplats brukar sällan vara så roliga, (ryser av obehag bara jag tänker på det! Hu!) men det blir säkert bättre när du har kommit in i det.
Kanske det hänger samman med bråkandet och den dåliga sömnen..?

Hur gick det med ditt reumatologval?
För att vara "en som inte har artrit", så måste jag säga att du har ganska många reumatologer till din tjänst.. ;)
Inte ens dom som har artrit brukar ha två reumatologer.. hahaha..
Du måste verkligen vara speciell! ;)

Fru Söderlund sa...

Du skojar?! Det var det värsta jag har hört på länge. Nu sjönk min tillit till sjukvården till minus 18.
Tänker på dig!

Fru Söderlund sa...

Det där är min värsta rädsla, att bli fråntagen sin diagnos. Jag brukar ofta nojja när jag känner mig trött och seg men osvullna leder. Tänk om jag inte har PsoA, tänk om de bara tycker att jag är lat, sitter jag och tänker. Ändå häpnar jag när jag läser hur du blivit bemött, helt otroligt. Jag blir så arg!

S sa...

Haha, ja jag ÄR nog jättespeciell :-) Jag inser jag måste avveckla den ena reumatologen men jag vet nog inte vilken....

Ja, fru S, jag håller med dig, min tillit är inte heller den största just nu :(

Jag fortsätter livets lunk med att bete mig som att jag faktiskt har psoa, dvs försöka ta hand om mig, sova mycket (inte bråka! :)) osv, men vet annars egentligen inte riktigt vad jag ska ta mig till eller göra om det slår igenom igen :(