Hon jobbar på Reumatologen. Hon ringde imorse och sa att hon pratat med en annan läkare och han hade sagt att det var självklart att jag ska komma dit! Så nu kommer jag att få en kallelse. Hon urskuldade sig att det inte var till förrän i mars men hey, spelar roll.
Jag blev så glad och lättad att jag grät. Inte i luren, som tur var. Men jag talade om för henne att jag verkligen uppskattade det. Tänker nog mig allt köpa en liten blomma eller något litet till henne tills att jag ska dit, och passa på att tacka henne in person.
Verkar alltså som hon har gått förbi sin överläkare och kallat mig ändå. Eller så har de beslutsmöjlighet per läkare. Skönt att hon tog sig tid, skönt att den där andra läkaren som jag nu ska gå till faktiskt tyckte jag skulle komma till honom. Puh! Då känner jag mig dessutom välkommen, vilket jag inte riktigt gjorde med anledning av överkläkarens bemötande.
Där ser man. Det ordnar sig ibland. Hoppas han nu är bra också... och går att prata med... Men såhär långt är jag bara Nöjd och Lyckligt lättad.
Tack, V och ni andra - säkert lite grann er förtjänst med tanke på alla hållna tummar :)
2 kommentarer:
Vad bra att det löste sej!! Är jätteglad för din skull :))
Du ska se att tiden kommer gå fort till mars.
Är glad för jag är ganska besvärsfri just nu förutom en bråkande muskel mellan armbågen och axeln som har bestämt att den ska göra ont på natten... nåja,men vad gör det då restan av kroppen funkar hyffsat.
Sköt om dej.Kram V
Skönt att du inte heller har så ont! Jag är på semester just nu men mår ganska bra ändå. Lite trött och tung bara men jag håller med dig - resten av kroppen funkar hyfsat. Tack för din omtanke! Den värmer.
Kram S
Skicka en kommentar